Historia och bakgrund
Under 1960- och 70-talet anlände ett mindre antal muslimer till Sverige, främst från Medelhavsområdet. Efter hand ökade antalet invandrare från flera andra länder. Antingen fick muslimerna jobb i Sverige eller så gifte de sig med svenskar eller så sökte de ekonomiska möjligheter alternativt politisk asyl i Sverige. Till en början hade många av de turkiska och jugoslaviska muslimerna endast för avsikt att stanna några år, men så småningom beslöt de sig för att stanna kvar. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har ett stort antal muslimer sökt asyl i Sverige, inte minst muslimer från Bosnien, men även afghaner och iranier. Idag har Malmö Stad så många som 45000 personer med muslimsk bakgrund. I regionen finns det ca 100000 muslimer och i hela riket uppgår antalet muslimer till 350000.

Den mångkulturella situationen
Förutom att dessa muslimer representerade en mängd olika kulturella bakgrunder, språk, yrken och utbildningsnivåer, anlände de till ett land som tidigare varit religiöst och kulturellt homogent. Idag är emellertid ca 20 % av befolkningen i Sveriges tre största städer av icke-svenskt ursprung, medan det nationella genomsnittet är något lägre. Det gäller följaktligen för den muslimska minoriteten att definiera sin framtid i ett multietniskt modernt land och samtidigt skapa en ny identitet.

Malmö moské projekt
Tanken på att bygga en moské i Malmö väcktes redan i början på 1960 talet. Detaljplaneringen för bygget påbörjades emellertid i slutet av 1970 talet och byggnaden av moskén började i april 1983. Det stod klart för oss att muslimer aldrig skulle känna sig hemma i sitt nya land om de inte hade möjligheten att utöva sin religion, Islam. Således sattes ett långt arbete igång för att få mark och finansiering till att bygga en moské i södra Sverige, där det till en början fanns det högsta antalet muslimer.

Malmö Stad var väldigt tillmötesgående med att ändra sin stadsplanering och undvara en stor tomt på 32000 kvadratmeter till moskén. Efter en rad arkeologiska, byråkratiska och administrativa undersökningar och processer så kunde man slutligen börja bygga och fredagen den 20 april 1984 hölls den första fredagsbönen i den nya moskén.
Vägen till dess fullbordande och finansiering var lång och svår, men tack vare Allah slutfördes arbetet. Det visade sig därtill vara mycket lyckat, både för muslimer och icke- muslimer. Sedan början av 80 talet har den muslimska församlingen i Sverige ökat enormt på grund av immigration. Med anledning av utökade aktiviteter inom det sociala och kulturella fältet, har moskén blivit för liten för att tillgodose behovet hos Malmös muslimer. Idag är behovet av Islamic Center större än någonsin och förhoppningsvis blir det möjligt att utöka verksamheten och därmed möta behovet hos muslimer även utanför Malmöregionen.

Islamic Centers roll i Malmö
Islamic Center har vänt sig till muslimerna och till det svenska samhället överlag, men också till andra religiösa grupper i Sverige. Den vackra moderna moskén med sina faciliteter har främst blivit muslimernas gemensamma plats för bön. På så vis har den fyllt ett religiöst behov hos muslimer med varierande nationell och kulturell bakgrund i Sverige. Denna multietniska bakgrund har i sig skapat många problem. Det är svårt att nå ut till många olika språkgrupper med att få medel och endast en liten del av muslimerna har kunnat använda arabiska som gemensamt språk utöver böna språket. Därför satsar Islamic Center sina krafter på att få det svenska språket som det gemensamma språket för Sveriges muslimer.
Då många inledningsvis haft problem med det svenska språket, har några av de större grupperna bildat undergrupper inom centrat, just för verksamheter av religiös-, ekonomisk-, social- och utbildande karaktär.

I Sverige har muslimerna tenderat att i första hand förankra en gemensam nationell och kulturell grund för att sedan föra in det islamiska arvet inom denna ram. Islamic Center verkar för att få de olika kulturella muslimska grupperna att arbeta tillsammans inom centret.
Målet med detta samarbete är att politiska frågor rörande enskilda muslimska länder inte bör tas upp i Islamic Center. Dessa bör i stället lämnas över till någon annan organisation. Den gemensamma grunden är islam och den gemensamma platsen är Sverige. Den politik som drivs inom centret har emellertid inte hindrat Malmös muslimer från att bistå med humanitär hjälp till krisdrabbade områden såsom Bosnien.

Islamic Center i Malmö – södra Sveriges islamiska representant
Ytterligare en av huvuduppgifterna för Islamic Center är att presentera islam för den icke- muslimska delen av samhället. Likaväl som centrat strävar att få muslimer att känna sig hemma i Sverige vilket kommer att skapa ett ökat förståelse för islam i det svenska samhället. Genom åren har samarbetet med religiösa och andra organisationer fungerat väl i Sverige. Även ickemuslimska samfund i regionen har bidragit ekonomiskt till moskén, vilket vi verkligen uppskattar eftersom det just uttrycker den förståelse och välvilja som de svenska muslimerna önskar förmedla.

Centret har fått besök av tusentals skolelever som fått lära sig det mest väsentliga om islam. De skeptiska äldre människor i regionen som besökt moskén, har i regel gått därifrån lättade, då de insett att islam inte skiljer sig alltför mycket från vad de varit vana vid i ett kristet sammanhang. Multinationella företag i Sverige som förhandlar med muslimska länder, har ofta tagit sina muslimska gäster och svenska anställda till centrat. Många andra grupper och organisationer har haft trevliga utbyten med Islamic Center vid olika tillfällen.
Islamic Center har alltid lyckats förespråka ömsesidig förståelse, likaväl som vardagligt socialt och kulturellt utbyte. Ungdomskonferenser för både muslimsk och icke-muslimsk ungdom har arrangerats vid centret för att motarbeta rasism och andra oönskade tendenser samt för att främja vänskap. Präster och Imamer har samarbetat t ex vid skolavslutningar.


Ingenstans i Sverige är multietniska relationer bättre än i Malmö. Mycket av detta beror på den effektiva politiska organisationen och det faktum att Islamic Center varit välorganiserat samt handlat med ansvar och respekt. Centret har idag blivit en religiös och kulturell träffpunkt På senare tid har moskén även börjat bli en turistattraktion för resande från Europa.

Hinder med att integrera muslimer i Sverige
Det har naturligtvis funnits en mängd hinder under de år man försökt få islam att accepteras i Sverige. Vissa av dessa hinder har man lyckats lösa medan andra återstår. I de fall som muslimska kvinnor i Sverige har burit den traditionella huvudbonaden, har detta inte skapat några större problem. Det har i stället handlat om förklara att människor runt om i världen har olika traditioner vilka bör respekteras.
Efter en rad statliga enkäter har man till stor del löst frågorna rörande muslimsk begravning. Vissa problem kvarstår emellertid då den Svenska kyrkan traditionellt tagit hand om begravningar i Sverige. Religionsundervisningen är i dagens skola konfessionellt neutral, varav Islam upptar en rimlig del av undervisningen.

Muslimernas sociala situation i Sverige
Ett större problem är den snabba invandringen av muslimer till Sverige, vilket i sin tur har ökat det sociala trycket på Islamic Center. Många muslimer har antingen varit flyktingar eller kommit till Sverige med begränsade tillgångar. Även om de i stor utsträckning får hjälp av myndigheterna, återstår uppgiften att integrera dem helt som invånare i det svenska samhället. Dessa muslimer kommer till centret för de stora ceremonierna i livet samt för att be och träffa muslimska bröder och systrar. De kommer lika ofta till centret för att de behöver hjälp med annat.


Vi gör vårt bästa men har begränsade resurser i fråga om personal och ekonomi. Därutöver har vi ambitionen att försöka organisera mer långsiktiga aktiviteter så att muslimerna kan integreras fullt i samhället. Vi vill också kunna representera islam i Sverige på en högre nivå och vi arbetar för en mer avancerad form av undervisning, Målet med vår verksamhet är att skapa förståelse och en opinion för att vi alla är likvärdiga och att vi gemensamt har lika stort ansvar och skyldighet att värna om Sveriges framtid tillsammans, trots våra olika livsstilar, religioner och/eller åsikt.